.

om jag tänker framåt lite just nu , jag kan få panik , vad kommer hända i framtiden, du måste alltid prestera .
jag har bra självförtroende , men jag ska inte ljuga . jag är ändå beroende av vad andra tycker om mig ,
den veckan i somras på stensnäs var så skön , man kunde prata om allting som kändes tungt utan att ens nämna det . vid andakterna så fick man chansen att släppa allt det som gjorde ont , man kunde ta en sten och lägga alllt i den och sen bara slänga den det hårdaste man ville ut i vattnet . eller kanske tända ett ljus som brinner för just den personens egna känslor och tankar , av ett tjugotal ljus så brann var och ett för sin egen sak . eller så kunde du bara tänka , men du fick ur dig allt det där . det man egentligen inte pratar om , allting som du kanske vill berätta . allting kunde du få ut dig , och få tröst för , utan att behöva berätta, säga något , om du inte ville .
jag saknar det där , jag klarar inte av att ha allting inom mig , kommer ihåg känslan den kvällen då jag var som ledsnast på kollot , när jag kom och tänka på en massa olika saker , och sen efteråt när man kom upp till skogsstugan igen . så kom elin fram till mig och vi bara stod och kramades en jättelång stund . kändes så himla skönt .